Idag skriver jag i UNT om essän som genre. Jag har lekt med idén till denna text har legat och grott sedan jag för en tid sedan läste Partick Maddens lika vackra som pedagogiska Quotidiana, en bok om att praktisera essän som genren. Nu utkommer en ny volym med Virginia Wollfs essäer på Ellerströms och i höstas kom Arne Melbergs stora arbete Essä. Tillsammans får de mig att reflektera över denna ständigt närvarande genre. Utan essän ingen skönlitteratur.
