Om Marta

 

 

Det här är jag:

Fil dr i litteraturvetenskap, föreläsare och litteraturkritiker i dagspress. Grafiker och illustratör.

 

Föreläsare på Ronne&Ronne Skrivproduktion. Min verksamhet omfattar föreläsningar i humanistiska ämnen samt föredrag om ledarskap, konfliktlösning, genusfrågor och jämställdhet. Jag har en bred erfarenhet av föreläsningar och kurser såväl inom och utanför universitetet. Till mina tidigare kunder hör gymnasieskolor, föreningar och museer. Jag skräddarsyr kurser och föredrag om allt från litteratur, kvinnohistoria, universitets- och studenthistoria till den svenska kvinnorörelsens och jämställdhetens historia, där det senare ämnet också används som modell för hur kvinnor som inte tidigare kommit i kontakt med den svenska jämställdhetsmodellen kan uppmuntras i att etablera sig på arbetsmarknaden och värna om sina rättigheter.

I många år universitetslärare och handledare i litteraturvetenskap och genusvetenskap. Medlem i det internationella forskarnätverket SOCTAT (Studies in Cultural Transfer and Transmission) med huvudsäte i Nederländerna. Sedan några år tillbaka förenar jag litteraturkritik och vetenskapligt skrivande.

För närvarande arbetar jag på en biografi om litteraturkritikern och radiorösten Margit Abenius (1899-1970).

Vetenskapliga publikationer i fallande ordning

  1. ”Margit Abenius – en läsandets ambassadör i: Björkman, J., Fjæstad, B. (red.), Läsning. RJ:s årsbok 2013/2014, s. 79-86.
  2. ”Gendering Cultural Transfer and Transmission History” (together with Petra Broomans) in: Broomans, P., van Voorst, S. (eds), Rethinking Cultural Transfer and Transmission. Reflections and New Perspectives [Studies on Cultural Transfer and Transmission, 4] (Groningen, 2012), p. 177-130.
  3. “Strangers to Their Mother Tongue. Zenta Mauriņa (1897-1978) and Konstantin Raudive (1909-1974) as German-Speaking Latvian Writers in Exile in Sweden” in: Broomans, P., Jiresch, E. (eds), The Invasion of Books in Peripheral Literary Fields. Transmitting Preferences and Images in Media, Networks and Translations [Studies on Cultural Transfer and Transmission, 3] (Groningen, 2011), p. 182-213.
  4. Redaktör (tillsammans med Petra Broomans) för In the Vanguard of Cultural Transfer: Cultural Transmitters and Authors in Peripheral Literary Fields [Studies on Cultural Transfer and Transmission, 2] (Groningen, 2010).
  5. “»There is Always an Invisible Reader…» The Swedish Critic Margit Abenius and the Making of a Female Cultural Transmitter”, in: Broomans, P. and Ronne, M., (eds)., In the Vanguard of Cultural Transfer: Cultural Transmitters and Authors in Peripheral Literary Fields [Studies on Cultural Transfer and Transmission, 2] (Groningen, 2010), pp. 89-117.
  6. “Decoding a Genius Mind – The French Philosopher Simone Weil (1909-1943) and the Swedish Critic Margit Abenius (1899-1970): A Case of Cultural Transmission” in: Broomans, P. (ed.), From Darwin to Weil. Women as Transmitters of Ideas [Studies on Cultural Transfer and Transmission, 1] (Groningen, 2009), pp. 139-157.
  7. ”»Så skärper den ena människan den andra»”. Om litteraturkritikern Margit Abenius och hennes många nätverk” i Heggestad, E., Johannisson, K., Rydbeck, K., Ågren, M. (red.), En ny sits: humaniora i förvandling. En vänbok till Margaretha Fahlgren [Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet, 82] (Uppsala, 2008), p. 241-248.
  8. Redaktör av Mot normen. Kvinnors skrivande under 1900-talet. (Litteratur och samhälle 37:1) (Uppsala, 2007).
  9. ”De nya människorna. Bilder av kvinnor och män hos mellankrigstidens kvinnliga författare” i Ronne, M. (red)., Mot normen. Kvinnors skrivande under 1900-talet. Litteratur och samhälle 37:1 (Uppsala, 2007), s. 41-80.
  10. ”Teoretiska perspektiv på kön, klass och gränsöverskridanden i akademin. Margit Abenius som forskare och kritiker” i Utbildning och Demokrati 2006:2, s. 111-128.
  11. “The Mind and Body Problem: Academy, Gender and Power In Women’s Contemporary ‘Dissertation Novels’ ” i Johansson, Åsa, Ragnerstam, Petra (red.), Limitation and Liberation: Women Writers and the Politics of Genre, [Skrifter från Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 1] (Uppsala, 2005), s. 59-69.
  12. ”Kvinnliga studenter i litteraturhistoria 1900-1940: Studier, examina och kunskapssyn” i Landgren, Bengt (red.), Universitetsämne i brytningstider. Studier i svensk akademisk litteraturundervisning 1947-1995, [Acta Universitatis Upsaliensis, Historia litterarum 25] (Uppsala, 2005), s. 627-704.
  13. Doktorsavhandlingen Två världar – ett universitet. Svenska skönlitterära universitetsskildringar 1904-1943. En genusstudie, Uppsala 2000 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 44).
  14. Medförfattare till biografiska författarnotiser i Møller Jensen, Elisabeth (red.), Nordisk kvinnolitteraturhistoria, b.5, Liv och verk (Malmö, 2000).
  15. ”Kvinnors och mäns skönlitterära skildringar av svenskt universitetsliv 1904-1943” i Langås, Unni (red.), Kvinnelitteraturhistorier. Rapport fra forskersymposiet Nordiske kvinners litteratur (Kristiansand, 1998) [Högskolen i Agder. Forskningsserien nr 7], s. 167-176.
  16. ”Greta Beckius och den omöjliga studentskeromanen” i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1996:2.
  17. Licentiatavhandlingen Myrten och lager. En genusteoretisk studie av kvinnors och mäns skönlitterära prosaskildringar av svenskt universitetsliv utgivna 1904-1943 (Uppsala, 1996).
  18. ”Laura Fitinghoff: fragment ur ett författarliv” i Holm, Birgitta (red.) Kotterier och kön. Kulturella nätverk och den skapande processen, projekt vid Centrum för kvinnoforskning, Uppsala universitet, rapport 1, (Uppsala, 1993), s. 23-98.

Pågående forskning

  1. ’Den osynliga läsaren’. Om människan och kritikern Margit Abenius. Bok.
  2. ”Narratives of Exile, Gender and Disability in Zenta Mauriņas Autobiographical Writings”. Del i antologin Migrants and Literature in Finland and Sweden, red. Satu Gröndahl and Eila Rantonen [Finnish Literary Society. Fennica-series].
  3. “Where Did The Story Go? The Swedish Academic Novel as a Vanishing Genre.” Del i antologi, ursprungligen ett konferensföredrag vid Humboldtuniversitetet i Berlin nov. 2010.

Recensioner av vetenskapliga publikationer

  1. Recension av Gunnar Hanssons Den möjliga litteraturhistorien (Stockholm, 1995) i Tidskrift för litteraturvetenskap 1996:1.
  2. Recension av Johanna Esseveld & Lisbeth Larssons Kvinnopolitiska nyckeltexter (Lund, 1996) i Tidskrift för litteraturvetenskap 1996:3-4.
  3. Recension av Kristin Järvstads Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900-talets Sverige (Stockholm, 1996) i Tidskrift för litteraturvetenskap 1998:27.
  4. Recension av Ingrid Nordströms Det kommer att gå bra för er. Kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920 (Stockholm, 2006) i RIG: Kulturhistorisk tidskrift 2006.
  5. Recension av Lisbeth Stenbergs I kärlekens namn. Om människosynen, den nya kvinnan och framtidens samhälle i fem litteraturdebatter 1881-1909 (Stockholm, 2009) i Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning 2010.

7 reaktion på “Om Marta

  1. Hej Marta!
    Tack för en intressant blogg. Fann den idag, en genväg genom Hjalmar Söderberg. Undrar om du ska medverka vid Sigtuna litteraturfestival ?

    Hälsning
    Tiina

    • Hej Tiina! Roligt att du fann bloggen intressant! Det vore hedrande att få medverka i litteraturfestivalen, men den här gången var jag inte bjuden. :o) Kanske någon gång framöver? Däremot kommer jag eventuellt att mingla i publiken. Hälsningar, Marta.

      • Hej igen ! en undran från mig. Finns det något skrivet om sverige-finländare. Hur vi har det här? Susanna Alakoski har jag läst. Jag hoppas på mer. Hur har det gått för oss som den största invandrargruppen. Jag tänkte mig att du som har litteratur som jobb känner till norden. åtminstone kvinnors situation.

        • När jag läser din fråga tänker jag främst på Hannu Ylitalo, Antti Javala eller Heikki Kotka. Jag ska lägga frågan på minnet och kolla efter fler kvinnliga författare än Alakoski som knyter an till sverigefinländarnas liv. Alakoski har onekligen stor medial uppmärksamhet eftersom hon ses som en framstående berättare.

  2. Ett stort tack till dig Marta. Javala läser jag om snarast. De andra författarna är nya för mig. Frågan är. Var finns kvinnorna i sammanhanget? Detta dystra tomrum. Var är alla?
    Tiina

    • Så väldigt dystert var det ändå inte. :o) Efter att ha skickat mitt svar kom jag att tänka på min namne Martta Matinlompolos ”Ken tietäis huomisen” från 1976 (på svenska ”Vem känner morgondagen”). Sedan finns Arja Uusitalo och Leena Kuisma, som jag endast känner till namnet. Och så Eija Hetekivi Olsson förstås, hennes ”Ingenbarnsland” borde jag ha tänkt på direkt. Vad några dagar på Åland kan fräscha upp minnet inom den finlandssvenska litteraturen… Och ändå tänkte jag mest på Tove Janssons 100-årsdag medan båten guppade på vågorna i skärgården. :o)

  3. Ett stort tack till dig Marta. Javala läser jag om snarast. De andra författarna är nya för mig. Frågan är. Var finns kvinnorna i sammanhanget? Detta dystra tomrum. Var är alla?
    Tiina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *