Åter hos Bror.

Mina besök hos Bror Hjorth har med åren blivit en vana. Ofta går jag dit för att se någon särskild utställning, andra gånger går jag förbi bara för att snabbt promenera igenom rummen i det som en gång var Hjorths privatbostad, eller också stannar jag till strax utanför det stora ateljéfönstret för att bara titta in när jag egentligen är på väg någon annanstans, och ibland flyr jag från det jag gör för stunden för att bara få sitta ner i en av rottingstolarna på baksidan och andas in trädgården. En fast punkt, ett andningshål, ett ställe där inspirerande tankar tycks flyga som magnetvågor mellan husknutarna. Och det är egentligen just bostaden och ateljén som betyder mest för  mig, oavsett alla de hundratals  temporära utställningar som genom åren på var sitt sätt har utvecklat mitt bildseende. Förvisso har ett konstverk lika litet med konstnären som person att göra som ett litterärt alster har med författarens privatliv. Och jo, jag vet det på ett plan, men på ett annat blir jag alltid lika tagen av detta obestämbara ”något”, en kännbar närvaro av en för länge sedan verksam människas intellektuella liv, som har grott in i Bror Hjorths en gång privata vardagsrum och salong. Dessutom är dessa interiörer rätt och slätt trettio-fyrtio- och femtiotalsmysiga (lite om vartannat och dessutom kryddat med en dos slitet almoge).

Och ateljén är med alla sina färgburkar och liksom kvarglömda penslar som ett stort idékök där kocken gått för dagen, men där idéer till fler överraskande rätter tycks sväva i luften.

Denna gång fick den sedvanliga promenaden i ateljén och bostaden avsluta mitt besök på Ulla Friis retrospektiva grafik- och skulpturutställning, där de flesta trycken har redan kunnat ses i hennes album Graverat.

I Bror Hjorths rum blommade pelargonerna och de små skulpturerna i fönsternischerna var försjunkna i sina egna tankar.

En favoritanhalt i den avlånga hallen: den lilla kvinnoskulpturen tycks vila sig bland pelargonerna.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *